onsdag 16 april 2008

Kan man tro på människan?

Nä, jag tror inte på mänskligheten i stort.

Men jag tror på att alla kan göra sitt bästa - i stort eller litet - för att göra världen bättre.
En person som verkligen har gjort vad hon har kunnat med sitt liv, från en start i livet som verkligen inte gav mycket hopp, det är Somaly Mam, som har vunnit "The World's Childrens Prize". (Det är typ Nobels fredspris eller Right Livelihood, fast från barn!) Det finns några artiklar att länka till nu när hon kommer till Sverige för att ta emot priset. Men jag väljer att länka till Hillevi Wahls kolumn. Som alltid skriver hon så bra.

Hillevi Wahl skrev också om Engla häromdagen. Citat: "Hon skulle ju bara cykla hem från träningen för första gången. Fina ­lilla Engla, som ringde sin mamma flera gånger på vägen. Som stannade för att köpa lite godis. Som vilken tioåring som helst. Och så mötte hon ett monster."
Det är det som är så jobbigt. En mamma som gör allt rätt. Har koll på barnet. Man kan ju inte hålla dem i handen hela livet. Eller ens hela uppväxten. Barn måste få röra sig fritt. Ta eget ansvar. Men barnet mötte ett monster. Och trots att man vet att det finns så få av dessa monster. (Många fler finns i barnens egna familjer.) Trots det så händer det ju. Och rädslan griper som en kall klo om hjärtat.

PS: Jag är dålig på det där med när och hur man får använda bilder. Bilden ovan av Somaly Mam kommer från http://www.childrensworld.org/. Hoppas ingen blir arg på mig för det. På sajten kan vuxna donera pengar! Och barn kan tycka till om viktiga frågor. (Fast sajten kunde vara mer barnanpassad så vore det lättare för dem att bidra...)

måndag 14 april 2008

...

Ja, Shie, vi borde blogga. Men vi har inte haft tid och ork.
Fast vi återkommer snart.

Idag är det sorgligt.
Visst vet man att mänskligheten är rutten. Ondska finns överallt.
Man vill bara inte att den ska komma för nära.

söndag 23 mars 2008

Glad Påsk!






måndag 3 mars 2008

Datorhaveri

Vår dator har pajat!

Man får välja mellan flera alternativa sätt att starta windows, men inget funkar. Argh!

Så nu gör jag ett undantag från principen att inte blogga på jobbet. Så vet i alla fall ni som kollar här att vi är bortkopplade...

Hade ju redan börjat titta på en ny dator, för den gamla var så seg, men hade ännu inte köpt någon. Ska ju ha pengar för sånt. Men nu tvingas man. För utan dator är man rejält handikappad. Hur många gånger i helgen har jag inte varit på väg mot datorn?! Ska bara kolla - näjustdet, det går inte!

Kan ju passa på att berätta något också. I helgen jobbade Emanuel. I lördags var jag och barnen plus en kompis till Hanna på Barnens Trollskog. Jag tänkte att nu ska de få leka precis så länge de vill. Vi går inte härifrån förrän de begär det själva! Tankade med korv när de var hungriga. Efter 2,5 timme sa David att han ville åka hem. Han såg helt färdig ut. Tjejerna var också trötta och tyckte det var en bra idé. Men så satte de igång igen och lekte drygt en halvtimme till. Tre timmar kanske inte låter så mycket för en del, men då har ni inte varit på den här typen av lekland. :-)

Nu ska jag jobba igen!

söndag 24 februari 2008

onsdag 20 februari 2008

Hurtfriska råd till trötta föräldrar...

Läser om ännu en pigg och glad familj som hurtfriskt råder alla att inte stressa med alla plikter hemmavid utan låta barnen vara med och hjälpa till, så blir det så mycket roligare och så utvecklande för barnen och...

Undrar om det är bara jag som får ännu mer stress-snurr i huvvet och känner mig som en dålig morsa för att jag går upp i falsett och får hjärtklappning när barnen ska hälla i åtta deciliter mjöl till pizzadegen och två deciliter hamnar utanför mixern eller tycker att det är underbart skönt när man får några timmar helt ensam i huset och kan rusa runt och plocka, damma, fixa, städa själv, utan någon "hjälp"...

Så tänker jag att, "men, jo, ibland är de ju med och fixar mat och sånt ändå, så nu kanske jag kan lätta upp bloggen med någon bild av något av barnen i någon huslig aktivitet..." Men jag hittar ingen sån bild! Kameran brukar ju inte vara i stressmorsans tankar vid de tillfällena.
Men en gång, för fyra år sedan, fick Hanna vara med och baka hemma hos mormor och mofar. Kolla bildbevis!

torsdag 14 februari 2008