Hannas bästis var också med. (Hon har så ovanligt namn - delar det bara med ett par till i landet - så jag väljer faktiskt att inte skriva ut det.) De hade bestämt att de skulle vara värdinnor. Jag sa då att det viktigaste av allt var att de lekte med barnen (alla andra är yngre) och såg till att alla hade roligt. Det tycker jag de skötte bra.
Barnen har fått upp de flesta ballongerna i taket. Ser ganska kul ut. Julmusiken är laddad i spelaren. Nu kan kalaset börja.
Ballonger är det enda som behövs för att få fart på en barnaskara. Här står de ganska stilla. Jag försökte både fota och filma springandet och busandet, men det är väldigt svårt! Nedan en film från lite senare på festen, när alla ballonger var smällda, men då de inte heller längre behövdes, eftersom barnen lekte alldeles av egen fart.
Så här såg bordet ut. Här åts senare gröt och varma mackor. Då hade jag inte tid att fota.
Lakan är också kul att leka med. Man kan spöka, leka björnen sover, dra varandra på lakanen eller gungas i ett av ett par vuxna. Allt detta gjorde vi.
Värdinnorna bjöd på lussebullar...
...och smällkarameller...
...som man fick riva sönder på en gång. (Lovisa lånade Hannas finskor och tyckte tydligen mycket om dem. Att de hamnade på fel fot gjorde kanske bara att de satt bättre...?)
Och äntligen är det dags att krossa pepparkakshuset! Alla barn väntar tålmodigt.
...så barnen fick äta direkt på golvet. Men nåja, det var inte så länge bitarna låg där. (Och golvet klarade förresten vita-strumpor-testet rätt bra.)
Till sist fick vi god städhjälp!
Det var ett kul sätt att avsluta julfirandet på. (Om det nu är slut...jag har ju sagt att det ska vara slut idag och imorgon börjar jobb och vardag igen, men igår mötte vi farfar på stan och han sa att hans jul börjar nu! Så kanske det blir några pepparkakor med farfar?)
Trötta, men nöjda barn äter lite kvällsgröt. Tack för de fina böckerna!
Inlägg
