När USA fick sin nye president satt jag på tåget på väg hem. Det var inte så jag hade tänkt. Planen var att hinna hem åtminstone till installationstalet. Nu känns det lite snopet att jag missade det. Just i detta nu tittar Em på den långsamma färden mot Vita Huset på CNN. Inte lika spännande måste jag säga. :-)
Presidenten är bara en man, men min bön är att denne ende man ändå lyckas göra världen gott.
tisdag 20 januari 2009
Fågelbrohus
Bara ett till julinlägg! Vi tjuvstartade ju julen genom att åka ett dygn till Fågelbrohus. Dignande julbord, lyxigt slappande, avstressad lek (de hade gjort lekrum av ett konferensrum), skönt mörkt rum...När jag vaknade hemma på måndag morgon och tänkte efter var jag var någonstans, då kändes det lite sorgligt att vi inte var kvar på Fågelbrohus.
Vid frukosten:
Vid julbordet:
Trängsel när tomten kom:
söndag 18 januari 2009
Sista pepparkakorna är slut och terminens rutiner börjar igen
Igår började jag på ett inlägg, men det funkade inte att lägga upp bilder. Men nu så.
Hanna och David började på den efterlängtade dansen. Förra terminen blev det ju inget för vi tänkte variera lite och de gick på en prova-på-lektion i karate. Men det var för avancerat och/eller tråkigt, så det blev ingen mer karate.
David är lycklig i dansstudion:
Barnen värmer upp benen i början av lektionen.
På eftermiddagen började vi plocka ner julgrejerna. Men så fick vi besök av farfar! Då åt vi upp de sista lussebullarna och pepparkakorna.
Hanna och David började på den efterlängtade dansen. Förra terminen blev det ju inget för vi tänkte variera lite och de gick på en prova-på-lektion i karate. Men det var för avancerat och/eller tråkigt, så det blev ingen mer karate.
David är lycklig i dansstudion:
Barnen värmer upp benen i början av lektionen.
På eftermiddagen började vi plocka ner julgrejerna. Men så fick vi besök av farfar! Då åt vi upp de sista lussebullarna och pepparkakorna.
Idag var mamma och pappa och Alexander här, men då fick kameran vila. Men det var trevligt och roligt, som vanligt!
Nu är jag trött. Go´natt!
lördag 17 januari 2009
Hannas julpynt
Idag hoppas vi få bort det sista julpyntet! Men nu tänkte jag bara visa några bilder från i början av december, innan vi fått upp julpyntet. Då tog Hanna initiativet och hängde upp lite av det som stod framme i en låda. Fint, va?!tisdag 13 januari 2009
måndag 12 januari 2009
Three important days in my life...
Put this video on when you read the text below...
Yesterday was the first time ever that I cried in front of a patient, together with the patient. It´s so easy to slip your tongue and happen to say that life sometimes is unfair. In the same time you mean that life sometimes can be fair to a person that gets ill. What sometimes happens in life is just WRONG.
I worked Friday to Sunday and had three different lives, three different tragedies to take care of. All of them shook me in various areas. I thanked Jesus that neither of us gets physically abused. I thanked our Lord that our children are not sick in any fatal, lifethreatening way. I am humble in front of our God that me and my wife, with our hands and arms can lift up our children, hug them whenever we like to. Nothing of this is certain for me or you to have for eternity. It can be taken away from you in just a second. Don´t you dare to take all good for granted.
When I sat in the bus on my way home, looking out the window, watching the houses pass us as we closed in to the busstop near our home, I wondered what happened in all the homes just then. How many are happy? Crying? Being beaten? Why can´t I or someone else just rise up and with the whole entity preach freedom for them? Imagine what the society would look like if everyone suddenly got hold of the best that can ever be given!
Yesterday was the first time ever that I cried in front of a patient, together with the patient. It´s so easy to slip your tongue and happen to say that life sometimes is unfair. In the same time you mean that life sometimes can be fair to a person that gets ill. What sometimes happens in life is just WRONG.
I worked Friday to Sunday and had three different lives, three different tragedies to take care of. All of them shook me in various areas. I thanked Jesus that neither of us gets physically abused. I thanked our Lord that our children are not sick in any fatal, lifethreatening way. I am humble in front of our God that me and my wife, with our hands and arms can lift up our children, hug them whenever we like to. Nothing of this is certain for me or you to have for eternity. It can be taken away from you in just a second. Don´t you dare to take all good for granted.
When I sat in the bus on my way home, looking out the window, watching the houses pass us as we closed in to the busstop near our home, I wondered what happened in all the homes just then. How many are happy? Crying? Being beaten? Why can´t I or someone else just rise up and with the whole entity preach freedom for them? Imagine what the society would look like if everyone suddenly got hold of the best that can ever be given!
onsdag 7 januari 2009
tisdag 6 januari 2009
Trettondedag jul
Idag har vi dansat ut julen! Tillsammans med kära vännerna Nina och Anita, med familjer. Tänk att vi nu har sju barn sammanlagt. Erik, Arvid, Tage, Simon, Lovisa, Hanna, David...
Hannas bästis var också med. (Hon har så ovanligt namn - delar det bara med ett par till i landet - så jag väljer faktiskt att inte skriva ut det.) De hade bestämt att de skulle vara värdinnor. Jag sa då att det viktigaste av allt var att de lekte med barnen (alla andra är yngre) och såg till att alla hade roligt. Det tycker jag de skötte bra.
Barnen har fått upp de flesta ballongerna i taket. Ser ganska kul ut. Julmusiken är laddad i spelaren. Nu kan kalaset börja.
Ballonger är det enda som behövs för att få fart på en barnaskara. Här står de ganska stilla. Jag försökte både fota och filma springandet och busandet, men det är väldigt svårt! Nedan en film från lite senare på festen, när alla ballonger var smällda, men då de inte heller längre behövdes, eftersom barnen lekte alldeles av egen fart.
Så här såg bordet ut. Här åts senare gröt och varma mackor. Då hade jag inte tid att fota.
Lakan är också kul att leka med. Man kan spöka, leka björnen sover, dra varandra på lakanen eller gungas i ett av ett par vuxna. Allt detta gjorde vi.
Värdinnorna bjöd på lussebullar...
...och smällkarameller...
...som man fick riva sönder på en gång. (Lovisa lånade Hannas finskor och tyckte tydligen mycket om dem. Att de hamnade på fel fot gjorde kanske bara att de satt bättre...?)
Och äntligen är det dags att krossa pepparkakshuset! Alla barn väntar tålmodigt.
Jag hade tänkt lägga pappersduk under, men glömde det...
...så barnen fick äta direkt på golvet. Men nåja, det var inte så länge bitarna låg där. (Och golvet klarade förresten vita-strumpor-testet rätt bra.)
Till sist fick vi god städhjälp!
Trötta, men nöjda barn äter lite kvällsgröt. Tack för de fina böckerna!
Hannas bästis var också med. (Hon har så ovanligt namn - delar det bara med ett par till i landet - så jag väljer faktiskt att inte skriva ut det.) De hade bestämt att de skulle vara värdinnor. Jag sa då att det viktigaste av allt var att de lekte med barnen (alla andra är yngre) och såg till att alla hade roligt. Det tycker jag de skötte bra.
Barnen har fått upp de flesta ballongerna i taket. Ser ganska kul ut. Julmusiken är laddad i spelaren. Nu kan kalaset börja.
Ballonger är det enda som behövs för att få fart på en barnaskara. Här står de ganska stilla. Jag försökte både fota och filma springandet och busandet, men det är väldigt svårt! Nedan en film från lite senare på festen, när alla ballonger var smällda, men då de inte heller längre behövdes, eftersom barnen lekte alldeles av egen fart.
Så här såg bordet ut. Här åts senare gröt och varma mackor. Då hade jag inte tid att fota.
Lakan är också kul att leka med. Man kan spöka, leka björnen sover, dra varandra på lakanen eller gungas i ett av ett par vuxna. Allt detta gjorde vi.
Värdinnorna bjöd på lussebullar...
...och smällkarameller...
...som man fick riva sönder på en gång. (Lovisa lånade Hannas finskor och tyckte tydligen mycket om dem. Att de hamnade på fel fot gjorde kanske bara att de satt bättre...?)
Och äntligen är det dags att krossa pepparkakshuset! Alla barn väntar tålmodigt.
...så barnen fick äta direkt på golvet. Men nåja, det var inte så länge bitarna låg där. (Och golvet klarade förresten vita-strumpor-testet rätt bra.)
Till sist fick vi god städhjälp!
Det var ett kul sätt att avsluta julfirandet på. (Om det nu är slut...jag har ju sagt att det ska vara slut idag och imorgon börjar jobb och vardag igen, men igår mötte vi farfar på stan och han sa att hans jul börjar nu! Så kanske det blir några pepparkakor med farfar?)
Trötta, men nöjda barn äter lite kvällsgröt. Tack för de fina böckerna!
måndag 5 januari 2009
5 januari
Undrar vilket våra fina läsare tycker är bäst, något litet inlägg om dagen eller tystnad en vecka och sedan sex "dagboks-inlägg" på samma dag. Nåja, nu blev det så.
Denna dag har inte varit så jättekul, tycker jag. Vi gjorde en snabb städning på förmiddagen. Efter lunch åkte vi till byggvaruhuset för att köpa det sista som behövs, för att hålet i väggen där köksdörren satt förut, inte bara ska vara ett hål i väggen utan mer...ordentligt. Nu blir det spännande att se om vi får till det. Kanske hinner/orkar vi det imorgon, men det är inte säkert. Vi ska nämligen dansa ut julen också tillsammans med några kompisar med barn. Vi blir (tror jag) åtta barn och sex vuxna. Det är inte jättemycket folk, men för skojs skull har vi hyrt samfällighetens lokal. Där är så vitt, så färgen för kalaset ska vara vit! Det andra ärendet vi hade till stan, när Hanna och jag åkte in dit efter byggvaruhuset, det var att åka till partybutiken där man kan köpa ballonger styckvis och ordna vita ballonger. Och även avlånga ballonger, för de är så kul att ha ballongkrig med. Det gick inte så bra. Butiken var stängd, så vi fick åka till matvaruaffären och köpa så många påsar vi tyckte vi hade råd med, med ballonger i blandade färger ur vilka vi alltså ska plocka de vita ballongerna. Runda ballonger, bara. Avlånga fanns ju inte där såklart. Jag skulle ha lyssnat på David som tyckte att vi skulle köpa ballonger när vi var i allt-i-ett-mega-varuhuset och handlade i fredags (eller när var det, jag minns inte). Där fanns avlånga också. Men nädå, jag ville ha vita och avlånga och de finns ju på partybutiken nära optikern...jorå...Det första ärendet på stan var att hämta mina nya, lagade glasögon. ("Köp 3, betala för 1, så kanske du kan få ett par som går att använda.") Det gick väl bra. Tror jag. Har inte haft brillorna på mig mer än några sekunder än. Annat gnäll den här dagen var att någon smartpanna stängt av kyl och frys i samfällighets-lokalen. Blött. Suck. Och att jag inte har hunnit/orkat duka i ordning nu ikväll. Men nåja, det får vi göra tillsammans i morgon istället. Det blir också en kul familjegrej! Och det var också kul att Hanna och jag fick en stund tillsammans, på tåg, stan och restaurang. Nu ska jag ta lite kvällsmat och tänka ut några fler grejer som har varit bra idag. De säger att man ska göra så. Avsluta dagen med det som har varit bra. Tacka Gud, kanske till och med?! För att vi har varandra och ett varmt hus och mat att äta. Det finns inte en dag i mitt liv som jag inte åtminstone kunnat säga ett sådant tack. Tack för mig!
Och tack till alla bloggläsare som lyckats - om du nu inte har fuskat och hoppat till slutet?! - traggla sig igenom hela denna text! Kram till er!
Denna dag har inte varit så jättekul, tycker jag. Vi gjorde en snabb städning på förmiddagen. Efter lunch åkte vi till byggvaruhuset för att köpa det sista som behövs, för att hålet i väggen där köksdörren satt förut, inte bara ska vara ett hål i väggen utan mer...ordentligt. Nu blir det spännande att se om vi får till det. Kanske hinner/orkar vi det imorgon, men det är inte säkert. Vi ska nämligen dansa ut julen också tillsammans med några kompisar med barn. Vi blir (tror jag) åtta barn och sex vuxna. Det är inte jättemycket folk, men för skojs skull har vi hyrt samfällighetens lokal. Där är så vitt, så färgen för kalaset ska vara vit! Det andra ärendet vi hade till stan, när Hanna och jag åkte in dit efter byggvaruhuset, det var att åka till partybutiken där man kan köpa ballonger styckvis och ordna vita ballonger. Och även avlånga ballonger, för de är så kul att ha ballongkrig med. Det gick inte så bra. Butiken var stängd, så vi fick åka till matvaruaffären och köpa så många påsar vi tyckte vi hade råd med, med ballonger i blandade färger ur vilka vi alltså ska plocka de vita ballongerna. Runda ballonger, bara. Avlånga fanns ju inte där såklart. Jag skulle ha lyssnat på David som tyckte att vi skulle köpa ballonger när vi var i allt-i-ett-mega-varuhuset och handlade i fredags (eller när var det, jag minns inte). Där fanns avlånga också. Men nädå, jag ville ha vita och avlånga och de finns ju på partybutiken nära optikern...jorå...Det första ärendet på stan var att hämta mina nya, lagade glasögon. ("Köp 3, betala för 1, så kanske du kan få ett par som går att använda.") Det gick väl bra. Tror jag. Har inte haft brillorna på mig mer än några sekunder än. Annat gnäll den här dagen var att någon smartpanna stängt av kyl och frys i samfällighets-lokalen. Blött. Suck. Och att jag inte har hunnit/orkat duka i ordning nu ikväll. Men nåja, det får vi göra tillsammans i morgon istället. Det blir också en kul familjegrej! Och det var också kul att Hanna och jag fick en stund tillsammans, på tåg, stan och restaurang. Nu ska jag ta lite kvällsmat och tänka ut några fler grejer som har varit bra idag. De säger att man ska göra så. Avsluta dagen med det som har varit bra. Tacka Gud, kanske till och med?! För att vi har varandra och ett varmt hus och mat att äta. Det finns inte en dag i mitt liv som jag inte åtminstone kunnat säga ett sådant tack. Tack för mig!
Och tack till alla bloggläsare som lyckats - om du nu inte har fuskat och hoppat till slutet?! - traggla sig igenom hela denna text! Kram till er!
4 januari
Vi ska ju dra ut på den här julen, hade jag bestämt! Så därför har vi inte gjort något pepparkakshus här hemma förrän elftedagjul. Fint, va?! Hohohaha!!!
3 januari
Sista chansen att träffa Isac mfl. Hanna och jag tog den! Vi bjöds på tacos hos mamma och pappa. Här ska Isac åka hiss för sista gången. Det är en av hans favoritsysselsättningar som det inte blir mycket av i (O)Bygde(n).
Puss-puss!
2 januari
Åh, alla dessa härliga klämdagar kring denna jul!
I fredags var vi hos fina faster Kicki:
Hon tänker alltid på barnen och tar fram lite grejer till dem:
Just när ovanstående bild togs stod lekhörnan tom, men det var väl för att de hade lockats av något av allt det goda som Kicki bjöd på. Kusin Fredrik hade dessutom skaffat en - tamtadada!!! - chokladfontän! Barnen tyckte den såg väldigt intressant ut. Fast på filmen har den inte riktigt kommit igång än.
I fredags var vi hos fina faster Kicki:
Hon tänker alltid på barnen och tar fram lite grejer till dem:
Just när ovanstående bild togs stod lekhörnan tom, men det var väl för att de hade lockats av något av allt det goda som Kicki bjöd på. Kusin Fredrik hade dessutom skaffat en - tamtadada!!! - chokladfontän! Barnen tyckte den såg väldigt intressant ut. Fast på filmen har den inte riktigt kommit igång än.
Till sist ett par bilder av någon av katterna. (Jag kan inte se skillnad på dem.) De brukar ta sin tillflykt bakom soffan när vi dundrar in!
Nyårsdagen
Emanuel tog med barnen ut på isen:
Mamma och pappa tog oss alla ut på restaurang:
De säger att jag inte får lägga ut den här filmen, men de är ju så fina:
Mamma och pappa tog oss alla ut på restaurang:
De säger att jag inte får lägga ut den här filmen, men de är ju så fina:
Glass i stora lass:
Nyårsafton
Vi åt nyårsmiddag hos oss.
Till kaffet rullade vi chokladbollar.
Mamma skulle ta en bild, men det blev en film istället:
Vi försökte också ta kusinbilder:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
