Put this video on when you read the text below...
Yesterday was the first time ever that I cried in front of a patient, together with the patient. It´s so easy to slip your tongue and happen to say that life sometimes is unfair. In the same time you mean that life sometimes can be fair to a person that gets ill. What sometimes happens in life is just WRONG.
I worked Friday to Sunday and had three different lives, three different tragedies to take care of. All of them shook me in various areas. I thanked Jesus that neither of us gets physically abused. I thanked our Lord that our children are not sick in any fatal, lifethreatening way. I am humble in front of our God that me and my wife, with our hands and arms can lift up our children, hug them whenever we like to. Nothing of this is certain for me or you to have for eternity. It can be taken away from you in just a second. Don´t you dare to take all good for granted.
When I sat in the bus on my way home, looking out the window, watching the houses pass us as we closed in to the busstop near our home, I wondered what happened in all the homes just then. How many are happy? Crying? Being beaten? Why can´t I or someone else just rise up and with the whole entity preach freedom for them? Imagine what the society would look like if everyone suddenly got hold of the best that can ever be given!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
TACK Emanuel för tänkvärda ord och UNDERBAR musik! Ja, vi har mycket att vara tacksamma och glada för och borde mer värdesätta varje dag i livet! Förstår att du i din vardag ser mycket av människors kamp, lidande och sorg. Må så gott hela din fina familj!
KRAM fr mam/farmor Berit
Ja! Precis sa kan jag sitta och tanka efter att ha lyssnat pa en klient beratta om ett liv av lidande.
Tankvarda ord. Jag hade liknande tankar av tacksamhet till Gud imorse nar Esther vaknade. Hon ar sa sot och glad pa en gang nar hon vaknar. Tank att vi fick en dotter!!!
Hon hade nappen i mun och den tar vi ut pa en gang nar hon inte sover. Vi visste inte att hon gomt en napp i sin sang och hade den i handen nar vi tog ut den andra nappen. Vi visste inte det. Utan en sekunds tvekan akte andra nappen in i munnen precis nar den forsta var tagen fran henne. Hon skrattade sa harligt for hon visste att hon hade gjort nagot kul.
j
Du är fin Emanuel. Djup empati är en gåva både att ha och att ge. Tack för allt du gör för dina patienter. Tack till alla inom sjukvården som vårdar drabbade människor inte bara med kompetens utan med empati.
Måtte vi alltid ta tillfället i akt att visa omsorg och att hjälpa människan i nöd. Måtte vi aldrig ta för givet att vår egen hälsa inte kan drabbas.
Johanna
Beautiful bklog entry...worth the wait!
Skicka en kommentar