With the grey hair comes.....

.....experience and ”new” knowledge.
I´ve said it before, and I say it again: This is strange and annoying. Why is it that mankind says “you don´t have to invent the wheel again” and still the next generation have to do just that? I read the book about a two year old boy that lost his mother and younger brother in an accident. I hoped to cry a lot, just as I did the first time. Already on the first page I started to cry…..but then it didn´t happen anymore.??? What has happened? When I finished reading the book and looked for the year it was written, I realized Hanna was almost the same age as the boy in the book. That was one of the reasons I was so wideopened for the feelings expressed in the book. This made me think again over the words I started with. Why are we created the way we are? Why can´t we understand the true essence every time we hear, read or do something new? You can “hear” and still not “hear/understand”. Just because you haven´t gone through it yourself or whatever reason. Then I start to think over all the knowledge all the older people around us have. What will happen to me if I read the book the third time, when I am 60? What wise words have my parents and grandparents spoke to me, that I didn´t really understand? The way they really wanted me to? And in their wisdom they can lean back and understand that I don´t understand….yet! I want to understand!
I want to share the wisdom in this book. I want you to read it and truly understand it. And in time you will, maybe not now though. (Have I?)
In the next blog my wife will share with you some pictures from our daughters birthday.

Vi minns julen 2007 (4)

Vi skulle ta en kusinbild, men stackars Isac tyckte inte det var kul. Han var ju så sjuk, men riktigt hur sjuk fattade vi inte. På Juldagen fick han åka in på sjukhuset och blev kvar två dygn!



Julklapparna lockade inte heller. "Låt mig bara vara ifred."




"Nu åker jag hem!"

Vi minns julen 2007 (3)

Julaftonsfrukost med traditionell risgrynsgröt.


David följer också traditionen. Sin tradition.


Nydekorerad pepparkaka.


Jullunchmellisen var en favorit i repris. Även David låter sig väl smaka denna gång.

Saturday the 12th

Our children looked at Tv when I sat in the kitchen having my breakfast. As I read the paper I stumbled on a side telling that it´s going to be open house on the concert house today. Before that I had no idea of what to do today, together with Hanna and David. I let Hanna decide if she wanted to go there, since she had fever yesterday. We had a great day. The Sinfonia Orchestra played a famous ferrytale, and the person next to the dirigent told the story and what instrument was what animal. After that, in another room, Nasim on Bolibompa played on drums and sang together with all of us. Hanna was filled with warmth and joy. Nasim is a very talented man with a great smile and laughter.

Vi minns julen 2007 (2)

En mycket bra sak den här julen var chansen att få gosa med Isac.

Stackars barn.

Vi minns julen 2007 (1)

Det kommer fler bilder från julen (tror jag), men här är ett par från när vi skulle montera och klä granarna...

-Jaha, det går kanske lättare om man använder alla delar!

Barnen blev otåliga och började klä första bästa stubbe...

Sen fick de en gran att klä. Den behövde inte frysa.

Hög tröskel att komma över...

När man äntligen tänker att "nej, Victoria, nu är det bara att du sätter dig och skriver något på bloggen - inte bara går och tänker på än det ena man kan skriva, än det andra man kan lägga ut en bild på", när man verkligen bestämt sig för att faktiskt logga in, hitta nån liten bild kanske och skriva några ord, bara något kort, bättre än inget...då har han stängt av datorn! Att jag nu ändå skriver detta är ett under. För ni ska veta att det tar en kvart att starta upp gamla Bettan...

Här kommer en bild på den älskade:



Inte så svårt att gissa vem som tagit bilden, väl?