Skönhet

Häromdagen blev Emanuel kär.
Han fick syn på en burk hemma hos mina föräldrar som han blev så begeistrad över att mamma erbjöd honom den.
Jag minns burken från min barndom. Det finns ett syskon till burken också, en orange. Som jag minns det var den gröna burken "min" och den oranga var min systers. Hade vi tex bakat kakor lade jag mina skapelser i den gröna och Therese använde den oranga. Det fanns en till också, lite större och rund. Den fick ju mamma ha såklart. Jo, visst är den snygg!

Imorse råkade jag stöta på en kusin till burken på nätet. Kolla här!

Den bloggen hittade jag förresten via Annas pysselblogg. Ni kanske minns att jag gjorde ett inlägg för en tid sedan om passionerade människor, människor som är bra på det de gör. Anna Eidenberg verkar vara en sådan människa. Bara kolla på grejerna hon gör, det är som trolleri. Det finns en hel del pysselbloggar (!) på nätet, så det går lätt att jämföra. Flera av de senaste inläggen visar sånt som hennes barn gjort, vilket i och för sig är väldigt fina grejer för de verkar ha ärvt hennes talang. Men bläddra bakåt några sidor och kolla på Annas egna grejer i de äldre inläggen.
Dessutom har hon en butik (med kurser mm) som verkar urmysig för den som gillar att pyssla, framför allt scrappa.