Mymlan skrev för några veckor sedan om bloggkommentarer. Citat:
"De allra flesta som läser en blogg skriver inga kommentarer, men de som bemödar sig att göra det vill också bli lästa, sedda och bemötta, precis som att vi som bloggar vill bli lästa och kommenterade.
Envägskommunikation är ganska trist i längden."
Skrev hon bland annat.
Ja, det ligger något i det. Men själv svarar jag sällan på kommentarer. Och inte Emanuel heller Varför?
En förklaring från mig: Försöker inte bli läst av "alla", utan vänder mig bara till släkt och vänner. Som jag tror återkommer ändå - men så är det kanske inte?! Det kanske är tråkigt att inte få svar, eller vad säger ni? Borde jag/vi svara mer och låta samtalet flyta även i kommentarerna? Känner ni, kära vänner och släktingar, er inte sedda? (Obs: Kanske ska påpeka att jag inte är ironisk.)
(Emanuel hade nog velat göra något mer av bloggen? Nå fler? Men han ville ju ha mig med och så satte jag ribban lite lägre...)
En annan förklaring: Slöhet...(?)
Marie är förresten noga med att svara på kommentarer, har jag märkt. (Med ett helt naturligt undantag under USA-resan.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Det ar val klart att man vill ha lite kommentarer efter ett inlagg. Det hor val till att man atminstone skriver "tack for inlagget" efter man last ett nytt blogg inlagg.
Eller har jag fel?
j
j:
Mmmm...nu pratar du om att skriva kommentarer till blogginlägg. Det är jag också "dålig på"! Oftast skriver jag ingen kommentar alls i de bloggar jag läser. Men du menar alltså att man alltid bör kommentera om man läst? Liksom för att visa att man varit där? Själv räknar jag med att vår blogg har fler läsare än de som kommenterar. Och det är liksom helt okej, att mycket av kommunikationen är envägs-. Allt behöver inte samtalas om.
Sen funderade jag i detta inlägg om hur jag som bloggägare ska hantera de kommentarer jag faktiskt får. Utifrån Mymlans tanke om att de som kommenterar är de som vill ha kommunikation så borde jag vara mer aktiv och svara.
Med risk för att jag kan ha missförstått dig... :-)
Vic.
Hallå! TACK än en gång för senast! Det var JÄTTEROLIGT att träffa er och få vara hos er ett par dar, - nästan! Jo, det där med kommentarer. Jag tror som du, att fler än dem som skriver en rad, läser bloggen. Men faktum är att det är ganska kul med en kommentar,om än aldrig så liten. Ibland får jag för mej att det man försökt fixa till efter bästa förmåga, inte är nåt vidare, alltså inget särskilt att säga nåt om. Knasigt att känna så kanske. T.o.m. ett litet "tjat", som att: -nu är det väl dags att komma med nå´t nytt-kommentaren är bättre än ingenting! Fast jag vet inte hur andra tycker när jag kommenterar. Kanske: -Hm, näej, inte hon nu igen, och som vanligt inget särskilt att komma med. Nå, vad säger du? En sak ska ni veta! Det är ALLTID omväxlande, fyndigt och underhållande i Vicem-bloggen! Kul också med de små filmsnuttarna. Det har inte jag lärt mej än. Any how - KRAM på er allesammans! Berit
Jo men jag läser bloggar, och jag kikar allt som oftast in på eran blogg, fast jag kanske inte har nåt viktigt att säga, så då blir det ingen kommentar.
Jag kan inte det där med blogg själv så jag håller mig till mail än så länge, eller har väl i nte mer tid än att hinna få iväg ett mail då coh då.
Så, tack för att jag får dela eran tillvaro i bloggen.
Kram från snutmoster
Nej jag förväntar aldrig att man svarar på mina kommentarer förutom om det är en fråga riktad mot personen. Fast när man får svar på kommentaren är det ju alltid roligt! Men absolut inget jag förväntar mig!
Det är ju inte alltid jag går in och läser kommentarerna en andra gång!
Berit: Tack själv! Och tack för bilderna på din blogg. Den är jättefin, du har alltid något särskilt att komma med!
Snutmoster: Det är roligt att du kommer hit ibland!
mir: Nä, precis, man kanske inte ens ser att bloggägaren svarat...
Nåja, jag fortsätter nog ungefär som vanligt.
Eller...kanske får jag nu en tid vara hänvisad till att meddela mig med omvärlden i kommentarsfälten på de här två senste inläggen...eftersom jag lovat att inte göra något nytt inlägg förrän E gjort ett! ;-)
fast denna gång kom jag tillbaka och noterat att jag ofta går in igen på mammas, Maries och joh bloggar eftersom de ofta svara på kommentarer.
Skicka en kommentar