Sommar-radio

Sommar för mig ska innehålla Sommar i P1. Men i år har jag inte lyssnat på ett enda helt Sommar-program! Konstigt med tanke på allt regn...Eller kanske inte. Jag har för vana att lyssna på radio när jag både 1) är ensam och 2) ska jobba. Och nu har vi ju varit tillsammans i familjen mest hela tiden. Men som tur är kan man lyssna på dem i efterhand; programmen ligger kvar i 30 dagar. Och idag, när Emanuel jobbade första dagen, barnen mjukstartade på förskolan och jag skulle få lite gjort här hemma, tog jag chansen att lyssna på sommarens två första pratare.
Ulf Lundell var trevlig. Han lockade väl fram mest känslor hos dem som liksom han själv minns det glada sextiotalet.
Mark Levengood är oemotstådlig. Jo, jag har försökt med motstånd: ”Äh, han är ju bara en mysgubbe som upprepar sin småskojiga historier om sin smågalna mormor och får allt han varit med om att verka lustigt”. Men Mark gick ut hårt med en historia om penispasta. Jo, han kan berätta en historia. Det finns vissa människor som kan det. Jag har en sådan väninna. Samma händelse som jag själv varit med och upplevt kan hon återberätta så jag kiknar av skratt. I sådana fall har jag ju dessutom en garanti för att hon faktiskt håller sig till sanningen, vilket vi ju inte har när det gäller Marks historier. ;-)
Det var lite allvar också. Se andra i ögonen. Då behöver du inte vara rädd. Och Jonas fick mig att gråta med ”Aldrig ska jag sluta älska dig”.